Vardagen kryper närmare

Som ni märker så blir det längre och längre mellan gångerna jag skriver vilket beror på att vardagen börja göra sig gällande, då trallar det på som vanligt inte så mycket som händer. Alla motgångar börjar ta slut, så det roligt för er att läsa om alla de små förtretligheterna tunnas ut, diskmaskinen utbytt, belysningen är klar till 80%, vilket de kunnat fixa till 100% på en å samma gång men det var något annat som drog å sedan dess har jag inte sett till dem. Sen tror jag att allt är åtgärdat, å då blir det inte så mycket att skriva om mer än hur jag tränar, firar arabfredag, hmmm, ja där ser ni det vart inte så mycket mer.

Julen står inför dörren som ni säkert vet och det gör den här nere oxå. Det julpyntas, plastgranar, tomtekläder, julsånger mm så det görs tappra försök att få till lite julstämning men det är svårt när det är 25 grader ute å bara en massa sand. Muslimerna firar inte jul utan det är alla gästarbetare, ca 84% av befolkningen, med andra ord sådana som jag som firar.

Liten inomhusgran i plast, på stans största hotell

Jobbar som vanligt under jul nyår, ingen ledighet här inte. Fast nu är det inte så synd om mig ändå därför att Carina, Hilda och David kommer ner den 22/12 och Axel och Mimmi kommer den 28/12 så vi får ju ändå en liten familje tid. Ivar stackaren får stanna hemma och vakta hundarna men jag tror han gillar detta. Han får komma ner och hälsa på framöver istället.
Även Björn får ner sin familj så vi ska nog kunna fira med både sill och snapps trots att det inte är någon snö ute.
Även julfejandet är igång både ute och inne. Apropå fejandet ute så var vi upp till våning 90, 382 meter över havet, för att se på bassängen och gymmet som finns där å då var det en kille som höll på att putsa fönster.......på utsidan!!

Ni ser lite av ryggen på killen som hänger därute.
Det är ett gäng på ca 40 personer som hänger runt huset och putsar fönster.
Det är deras jobb att fara runt bland alla höghus och putsa fönster, det är väl betalt.

När värsta yrseln hade lagt sig så passade jag på att titta lite på utsikten oxå svindlande!

 Med dessa bilder vill jag tillönska alla de som tittar in på min blogg en riktigt God Jul.
Det är möjligt att det blir någon blogg i mellandagarna men för säkerhets skull så passar jag även på med en nyårshälsning Gott Nytt År.

Sen vill jag även tacka er som varit inne och läst min blogg. Jag se statistiken, kul jag uppskattar det. Tack.

Ni se tornet i horisonten, 382 meter, det var höst däruppe som killen hängde

Mitt Jul Kort till Er alla
GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

Svårt att få till placeringen på bilderna så att det ser bra ut

Nu börjar det att gå mer mot rutiner och vardagligheter. Även om det fattas möbler till lägenheten och att det fortfarande finns saker som borde åtgärdas, ex vis diskmaskinen. Hade kommit överens om att på Lördag då skulle det vara halleluja med den, men icke. Men skit samma, jag behöver ingen diskmaskin för det är ju bara jag som sölar ner och det är snabbt uppsköljt. När de andra kommer ner så blir det ju lite mer disk men å andra sidan så kan ju de få diska så då har jag fortfarande inga problem ;-).
Det jag menar med rutiner och vardagligheter så innebär det att jag har börjat ha tid med lite annat än att jaga folk för att få till lägenheten och sådant som måste ordnas för att det ska flyta på. Då har man tid till som vi gjorde nu i helgen, marknad och poolbad för först gången och som första gäster i husets pool.

Lite havsliv på väg mot marknaden

Arabsöndag i fredags så då tog vi en promenad och besökte det mindre storstadsmässiga genom att gå ner till hamnen, dels en fiskmarknaden och dels en frukt och grönsaksmarknad.
På kvällen hade vi Lucia vaka genom att sitta på Kjells balkong med tända ljus, glögg och pepparkakor.

Typisk arabfiskebåt

Fart på fiskmarknaden

Ett fiskstånd, och det fanns det gott om

Ännu ett fast med lite andra fiskar

Åsså vart det grönsaker på slutet

För att nu klara av att fira jul så är det ju tvunget att ha lite förnödenheter som är relaterat till jul. Därför var kosan inställd mot IKEA för åtgärd. Åkte dit bara för sillens och knäckebrödets skull något mer var inte aktuellt. Sill vart det men knäckebrödet var slut, men då jag ändå var där så kan man ju alltid passa på att titta efter eventuella saker man behöver. Det vart det ju förstås, gick därifrån med en reducerad likviditet i pungen. Notera, det vara bara bra att ha saker som jag kom hem med. Poolbad på em men jag har sumpat bilderna därifrån så poolen får ni se någon annan gång, förresten så ser det inte så mysigt ut ännu för det ska städas och få dit solstolar, det kommer .......någon gång, var sak har sin tid.

Söndag, tillbaka till acommenderingen i öknen.

Mitt vardagsrum i Barakah

Efter isoleringen i öknen

Efter att ha varit isolerad ute i öknen i tre dagar så hade jag ett uppdämt behov att förlusta mig, så då gjorde jag det idag. I och med att det är arabfredag så tror ni säkert att jag kastade mig in på någon bar och släckte min kameltörst med att hiva i mig en massa öl som förra arabfredagen, men icket. Nej, utan detta uppdämda behov att förlusta mig består av shopping som drabbat mig denna gång. Och inte vilket shoppingsug som helst, även om jag råkade köpa två par gympaskor för en parhundra Dh på min irriga väg, nej jag ville ha något mer bestående, en investering och försköning av min våning, flott å kalla det våning va?

Detta är skona, inte investeringen även om den är det kortsiktigt

Jag har som smugit runt å haft en lite koll och eftersom jag har varit ledig idag så har jag passat på att utvidga mitt revir, gått nästan 15 km idag, dock icke med de nya skona, och hittade det jag sökt!!

Kul bild på min irrande färd till lyckan

Jag kan inte säga att det vart kärlek vid första ögonblicket men efter att krupit på knäna, känt, smekt, luktat, försjunkit djupt in med ögonen i det förföriska färgerna och mönstren så har jag konstaterat att det är en förälskelse.

Det började med att jag skulle gå och hämta mina arbetsskyddsglasögon slipade som mina vanliga, skulle ha varit klara idag, men nix, vad har jag förväntat mig, dumma mig det borde jag väl ha begripit att de inte skulle vara klara. Så det var grunden till att jag i ren depression började snoka i gränderna bakom de stora gatorna och hittade denna lilla shop med en lite gubbe men en massa mattor. Var säkert där en par timmar och tittade, pratade, klämde, kände, smekt, luktat osv, men sade att jag ville avvakta, dessutom inga pengar, hans kortmaskin funkade inte. Med bestämda steg och ett beslut att träna återvände jag till våningen. Träning vart det, men oxå ett beslut att varför vänta till morgondagen med något som du kan göra idag? Var sak har sin tid, fram med checkhäftet, så affär vart det, inget impulsköp alltså.

Varför nöja sig med en när man kan ta två?

Mattorna är av Iranskt ylle och äkta silke (ej artificiellt) 1 x 1,5 m, ska ha dem som sängmattor, en till Carina och en till mig men jag tar mig den förmånen att växla till vilken jag vill ha bredvid min säng beroende på humöret.
Gubben hade som sagt mycket mattor men dåligt med pengar så jag fick dem nästan gratis :-) lägg märke till att jag sa nästan.....

By the way, dörrklockan har dom varit här och fixat, de var tre stycken som var här, en jobba. De andra två stod och tittade på när jag visade dem skidåkarfilmer, de hade aldrig sett något liknande så jag var tvungen att säga att nu kan de gå, er kompis är färdig med jobbet och har gått :-). Reparation av diskmaskinen är nu planerad till lördagen, tillika belysningen. Vi får väl se.
To be continued :-) Var sak har sin tid, eller?

Var sak har sin tid

Får väl ta mig friheten att citera min mormor och Bibeln, ordspråksboken, när jag befinner mig i ett muslimskt land, bara som en liten provokation, "Var sak har sin tid". Men man kan börja fundera på egentligen hur fördelningen är mellan religionerna? Fick lära mig idag att i Abu Dhabi så bor det ca 10,5 miljoner invånare och att bara 16% är emiratier enligt 2014 års folkräkning, det är inte så många i förhållande till övrig befolkning och då kan man ju börja fundera på vart de kommer från. Om man får tro på det som syns mest så kommer nog den största del från sydost Asien och det kan ju vara många olika religioner, så det kanske inte är så muslimskt ändå. Men de har ändå sin arbetsfria dag på fredagarna för att helga sin tro å då får man inget gjort.

Jag tror jag lämnade er i Onsdags när det var så förbaskat kallt i lägenheten därför att AC bara kylde på, och det var inte varmare på torsdagsmorgonen när jag vaknade av att jag frös trots att jag hade stängt av den under natten. Då längtade jag hem till lilla mamma som erbjöd mig glögg, lussebullar, varm choklad och en brasa, mamma <3.
Denna torsdag, den 4/12 nådens år 2014, var förhoppningarnas dag för att få de återstående små bristerna åtgärdade, så som värmen, diskmaskinen, belysning, dörrklocka, barstolar från IKEA och att få gardinerna uppsatta.

Det mest vitala i detta läget var faktiskt att få till värmen eller rättare sagt få bort kylan. Det är ju oxå som så att om inte AC går (ventilationen) så blir det så fuktigt, så därför är det heller inte bara att stänga av AC för då stoppar ventilationen, finns ingen värme bara mer eller mindre kyla.
Ni få faktiskt tro vad ni vill men man får aldrig sluta att förvånas, när de väl bestämt sig att komma för att fixa och inte bara konstatera att AC inte fungerade, vilket de hade gjort ett antal gånger tidigare, så var det snabbt åtgärdat, Hurra!!
Men å andra sidan så var det bara AC som vart gjort denna dag. Ja, ja, man får som sagt vara glad åt det lilla som flickan sa när hon satte sig på nappen. Var sak har sin tid.

Inga bra bilder från Power Boat tävlingen
så därför får det bli en bild från stranden

Sen var det ju fredag å då är det ju vilodag så det blir inget gjort då heller. Så vi får väl ta skeden i vacker hand och anpassa oss, vilket vi gjorde. Flanera runt i en shopping mall, fikade, var på stranden och försökte bada vilket vi inte fick för det var en power boat tävling på G under eftermiddagen vilket man hade stängt av hela stranden för badning, i tre dagar!!, hur galet som helst.
Det var faktiskt ganska roande att se dessa badvakter som sprang efter stranden blåsande i sina visselpipor och försökte se till att ingen doppade sig, speciellt barnen som drev med dem.

Belöningen efter en tung fredag med viktiga beslut 

Som ni ser så avslutades i alla fall fredagen på ett värdigt sätt.

Väl lördag och fredagen till trots så kändes inte mitt huvud så tungt utan vaknade med en ny energi och en from förhoppning om att idag är den dag det ska ske, få till alla små förtretligheter.
Eftersom det har varit så det varit har jag gjort överenskommelser med de som ska göra något när de ska komma för att åtgärda vad det nu är. Nu har det ju varit både torsdag och fredag när de inte har varit där så lördag är en bra dag, bestämt tid till kl 08.30 för gardinkillarna och 09.00 för de som ska åtgärda det övriga.

Visar inte gardinerna nu,
det får bli en senare överraskning

Faktiskt gardinkillarna kommer som överenskommet, vilket jag i och för sig inte förväntat mig något annat för det har varit i huset i andra lägenheter och jobbat bra. Barstolarna från IKEA erhölls även de, dessutom tidigare än överenskommet, så förvånad jag är!!??

Det som är mer förvånande är att det kommer fyra st underhålls killar, dock inte i tid, och konstaterar det som konstaterats tidigare att jag har vissa brister i min lägenhet, vilket de har vetat sedan en vecka tillbaks. Aha, säger de, går därifrån och sen har jag inte sett dem, var sak har sin tid, eller hur?

Nu ska jag vara lite ärlig oxå, jag åkte från lägenheten i söndagsmorse 0530 så de kanske har varit där, vad vet jag, men de har ingen nyckel så de kanske står och ringer på, nej just nej dörrklockan fungerade inte heller så då kan de stå och trycka på hur mycket de vill, jag hör ju inte klockan :-0. Vi får väl se om jag träffar på dem när jag kommer hem till lägenheten igen, var sak har sin tid.

Istället för att fara till Korea som det var planerat tidigare så har det blivit klart att jag ska vara på site. Korea kommer att bli i Januari, var sak har sin tid.
Har nu varit här på anläggningen, Barakah, sen i söndagsmorse, börjat träffat folk, nätverkat, deltagit i det jag kommer att hålla på med framöver för att träna och få inblick i verksamheten mm, var sak har sin tid.
Men det är svårt att bara komma och hoppa in i något som jag inte har någon historia i och folk är upptagna med sitt så man får borra lite innan det öppnar sig, men de blygaste killarna får inte kyssa de vackraste tejejorna så det är bara att fråga på och ha mod att vara lite dum för att få reda på hur saker och ting ligger till, bättre dum fem minuter än hela livet, var sak har sin tid.
Och för att återkoppla till det jag började med så är det 15-16000 personer från 38 olika länder som jobbar här på anläggningen, det kommer att ta ett tag innan jag har lärt känna dem alla, men som sagt, var sak har sin tid.

Solnedgång över "prärien" vid hemfärd från anläggningen till förläggningen

Tro, hopp och ja, man slutar aldrig att förvånas

Tron består i att, nu har man gått igenom allting, hoppet är att nu kan det bara bli bättre och saker och ting ska gå lättare så man kan börja koncentrera sig på viktigare, kuligare, nyttigare, trevligare, mindre frustrerande handlingar, att slippa gå omkring å vara förargad (notera mitt ordval, behärskat), men, man slutar aldrig att förvånas. Det kan bara konstateras att det skiljer sig mycket mellan våra olika kulturer.
Om jag kommer ihåg rätt så var det i torsdags som vi senast hördes av i denna värld, och vad har då hänt och inte hänt sedan dess.
 Ja, det har varit inflyttning med allt vad det nu innebär. Shopping av nödvändigheter, försök att få varmvatten, internet, värme ventilation luftkonditionering tillsammans med att vid många tillfällen akuta behov att springa på toaletten, 43-års kalas för UAE. Ungefär så kan jag sammanfatta vad som hänt, vilket inte helt och hållet varit smärtfritt. Jag ska inte tråka ut er genom att beskriva i detalj allt vad som hänt men jag kan säga att det har varit frustrerande.

Så här trött och uppgiven var jag då...
men så rackarns trött kanske inte jag ser ut som jag verkligen var

Som lök på laxen så sitter jag här, i en lägenhet i ett land där tempen inte allt för ofta hamnar under +15C, i en varmtröja långbyxor med morgonrocken över allt och fryser för det är inte mer än +15C INOMHUS hos mig! De har bra AC men de har ingen värme utan de förlitar sig på att solen gör sitt, å det hade säkert fungerat om solen valt att vara framme samt om inte mina termostater för AC hade varit felinställda så att de har effektivt kylt ur all värme både ur mig och lägenheten. Fick den justerad i em efter mycket tjat, vilket krävs, för just denna vecka är det inte enkelt att få något gjort snabbt och enkelt för det är 43-års firande, som dessutom pågår nästan hela veckan för en del, där ibland oss :-)). Det dröjer innan värmen kommer i lägenheten, det är ju vinter nu!

Frysande Martin

2 December för 43 år sedan föddes UAE, United Arab Emirates. I går var ett galet firande, hur kommer det att bli när de fyller 50? Vi var ute vid två tillfällen för att titta på spektaklet, en på fm och en på kvällen, det var som sagt galet. Två ganska fräcka flyguppvisningar, fyrverkeri, en rackarns massa folk som bara drev runt på gatorna och för att inte tala om alla bilar. Fullständig kaos, det var som ett wheels & wings i en större upplaga, fast utan sprit, men folk var som tokiga i alla fall. Sprang omkring och skrek, sprutade serpentiner på burk (latex klet eller nått) vuxna som ungar å kom ihåg de var nyktra, undra hur galet det hade blivit om man hade hällt i dem sprit :-)) kanske AK47 hade åkt fram då?? För att inte tala om bilarna och köerna km efter km stod och tutade, idiotgasade, avgassmällar, misständningar ja ett rackarns liv, skit kul, eller?? Hmmm....

Från fm flyguppvisning

Folkröran

Den store landsfadern Sheik Zayed, död 2007